Vår omslagsflicka detta nummer, EMMYLOU HARRIS, är väl inte längre det hetaste namnet i en ombytlig bransch. Detta innebär dock på intet sätt att hon inte skulle vara intressant. Tvärtom, genomgår hon nu en förnyelse som artist. Kanske kommer den inte att ge henne de högsta listplaceringarna, men den kommer att bidra till en ännu djupare respekt för en kvinna som tror på artistisk integritet och utveckling. Följande baserar sig främst på en presskonferens i samband med musikfestivalen på Wembley Arena 1990.

EMMYLOU gjorde där sitt första framträdande med sin då nya akustiska kompgrupp, som då gick under arbetsnamnet NO NAME BAND. Numera är namnet NASH RAMBLERS och medlemmar består av SAM BUSH - fiol och mandolin, RANDY STUART -akustisk lead gitarr, AL PERKINS - banjo och dobro, samt rytmsektionen med ROY HUSKEY ]R. på bas och LARRY ATAMANIUK bakom trummorna. Tillfrågad om anledningen till den ändrade stilen sade EMMYLOU att hon känt att det var dags att prova något litet annorlunda. Hennes röst är inte alltför stark och hon kände det som att hon under 15 års tid konkurrerat med el- och steelgitarrerna om ljudutrymmet, och i den tävlan är det alltid rösten som drar det kortaste strået, även om instrumentalisterna har varit volymmässigt återhållsamma. En akustisk approach till hennes material ger det en ny dimension och bra sånger är inte beroende av ett elgitarrsolo.

Vad tycker hon om att många gamla medlemmar i HOT BAND gör solokarriär? Blixtsnabbt.. kommer svaret: "Jag tycker de skulle betala mig procent! Nej" skrattar hon, "jag är väldigt glad och tycker egentligen att vi alla är en enda stor familj."

Någon uppföljare till albumet "Trio" med DOLLY PARTON och LINDA RONSTADT trodde hon inte var möjlig inom överskådlig framtid, eftersom det är näst intill omöjligt att samordna deras olika scheman. Trioprojektet tog en månad i anspråk, plus ett antal kompletteringar, så tidsåtgången är betydande. Dessutom, sade hon, skulle vi ha allas förväntningar på oss. Så en andra gång skulle inte vara lika rolig.

Som en motpol kan man se albumet "Angel band" där nio sånger spelades in på tre dagar och alla är förstatagningar. Ursprungligen gjordes det hela som en grej för egen del, bara för att det var roligt. Sedan kom idén om en platta och då behövdes det en låt till "eftersom jag inte är på RCA" och det urvalet och inspelningen tog då lika mycket tid i anspråk som de andra tillsammans, beroende på medvetandet om att nu skulle man göra en inspelning för utgivning.

Någon ställde frågan om det är svårare att fä en listetta nu än för tio år sedan. "Well, it is for me" log EMMYLOU, "I don't seem to be in that game at all, but, there's still one every week, so..."

Naturligtvis fick hon också frågan om hon själv verkligen brukar lyssna på musik och i så fall vad för musik? "Jag gillar verkligen irländsk musik THE CHIEFTAINS, THO BOTHY BAND, DOLORES KEANE. Så lyssnar jag på MERLE HAGGARD, BILL MONROE och jag är förtjust i O'KANES." Vi fick också veta att det blir en hel del tidig rock'n'roll å la THE EVERLYS, BUDDY HOLLY och LITTLE RICHARD eftersom det är maken, PAUL KENNERLEY'S, favoritmusik. MARTY STUART är också en favorit (och hans senaste album, suveräna "Tempted" har ju en del bidrag från PAULS penna).

EMMYLOU berättade också att hon tycker om att skriva eget material, även om inte så mycket finns inspelat. Temaalbumet "The ballad of Sally Rose" hade hon jobbat med i sex år, men att PAUL KENNERLEY hade bidragit mycket med att slutföra det heta. Med album som "White Mansions" och "The Legend of ]esse James" skapade sig PAUL ett namn, men på frågan om han hade flera projekt planerade, svarade han att han numera hade andra prioriteringar. "Ja" insköt EMMYLOU snabbt, "han skriver alla de där listettorna som är så svåra för mig att få!"

Skivmässigt har EMMYLOU utkommit med två album det senaste året, dels samlingen "Duets" där allt material kommer frän andra artisters plattor, utom "Green pastures" och "If i needed You" som finns på "Roses in the snow" respektive "Cimarron". Originalmaterialet innehåller däremot "Brand new dance", ett album av osedvanligt hög klass, där också irländskt gästspel på titelmelodin understryker det tidigare nämnda intresset för irländsk musik.

För att ytterligare bevisa detta medverkar EMMYLOU på två sånger tillsammans med DOLORES KEANE och MARY BLACK på "Bringing it all back home'', som är ett TV-projekt om irländsk musik gjord av BBC. Musiken finns inspelad på en dubbel-CD eller trippel-LP utgiven av BBC Records, nr REF 844. 1 vart fall CD-versionen finns i Sverige och kan rekommenderas.

I mitten av september är EMMYLOU i Europa, men som vanligt med countryartister finns inte Sverige med på turnéplanen. Så i väntan på ett besök får vi nöja oss med våra skivor, vilket i sig inte är illa. För en sak är säker, det finns inte en enda dålig EMMYLOU HARRIS-platta!!!